Te och solljus
Ett träningspass på mattan, några yoga-övningar och avslut med hallonbladste och skorpor med extra mycket smör. Jag äter inte mjölmat särskilt ofta, men igår blev jag så sugen och köpte hem en liten förpackning. Skorpor med ost på är så gott till te, knäckebröd också. Riktigt hårdbröd, Rågi från Wasa, och Earl Grey "utan smak" fastän det är bergamott och citron i det.
Min barndomsfrukost från det att jag började skolan. Mamma har alltid sagt att jag måste ha fötts tedrickande, för jag har druckit och älskat det före jag utvecklade en minnesfunktion. Det var en riktig lyx att få en helt egen kopp på kvällen med mamma och pappa, sittandes vid köksbordet med mörkret som sedan länge fallit.
Jag kunde inte sova och blev kissnödig mitt i natten efteråt, men den varma, ombonade känslan dröjde sig kvar. Jag var inte speciellt många år där, hade nog precis börjat skolan. Men te, det har alltid varit min grej.
Så nu sitter jag här, med dessa goda skorpor och hallonbladste, och den lugna gaeliska, iriska, keltiska, älviska (det är ett eget ord från och med idag - älviska) musiklistan på i bakgrunden. Skön näring till själen inför resan hem nästa vecka. Skön näring inför dagen som kommer.
Igår var det så fint eftermiddagsljus på den inglasade balkongen. Det var egentligen något speciellt med hela dagen, även om jag inte kunde sätta fingret på exakt vad det var. Ljuset, solen som glittrade i älven mellan träden, solen, värmen; mitt eget sällskap eller lugnet som sänkte sig. Någonting var det i alla fall, något som gjorde att jag kände mig vacker hela vägen in.
Torsdag den tjugofemte augusti, 12:01.
